Hem / Nyheter / Contes första tre månader: Berg- och dalbana

Contes första tre månader: Berg- och dalbana

Manager Antonio Conte vid sidlinjen. Bild: AS English

I somras befriades den ikoniska tränaren från sin arbetsledighet efter att ha entledigats ifrån Chelsea FC. Med entusiasm och en tydlig målbild antände han en låga som brunnit svagt i de svartblåa delarna av Milano länge. Den tydliga målbilden var att utmana om varje titel som går att vinna. I dagens fredagskrönika får ni läsa mina tankar om tävlingssäsongens första kvartal.

Som ni alla redan vet om, fick Luciano Spalletti lämna sin tränarpost i somras. Ett besked som togs emot väldigt blandat utav supportrarna. Många ansåg att två kvalifikationer till Champions League på två säsonger borde räcka, medans vissa alltjämt tyckte det var dags att ta nästa steg. Allra mest märktes avgångskraven när namnet Antonio Conte dök upp som en ny kandidat.

För att kunna bedöma Antonio Contes framgångar eller misslyckanden hittills måste man först skaffa sig en bild av förutsättningarna som redan fanns i klubben. De två säsongerna under Spalletti var väldigt skilda i hur de gick till, men desto mer lika i utgången. Båda gångerna säkrar man en fjärdeplats med mindre marginal än man borde kunna göra det med. Sena avgörande mål och inte minst räddningar.

Första säsongen av dessa två rådde en större harmoni i laget och det största orosmomentet var kring huruvida Mauro Icardi skulle säljas dyrt och om man ens skulle kunna ersätta honom. Han och Ivan Perisic var två av ligans bästa spelare och dominerade på plan.

Den andra säsongen var truppen starkare men disharmoni rådde. Radja Nainggolan värvades och bjöd på allt. Mål, assist och fylleskandaler. Klubben stängde av honom liksom Mauro Icardi i perioder. Ivan Perisic levererade inte alls och verkade bidra till en jobbig stämning med gnäll och stök. De tre på pappret bästa spelarna framåt var alltså på förstörelsehumör. Men resultaten av båda säsongerna förefaller vara relativt likartade.

Antonio Conte fick sedan under sommarens fönster mycket pengar att värva för. Flera av värvningarna bidrog med entusiasm och glädje till piazzan där ute. Media började ta laget på allvar. Hittills har samtliga värvningar förutom Valentino Lazaro fått god effekt, men den utomjordiskt snabba yttern har god tid på sig att växa in i sin roll. Diego Godin har gjort backtrion komplett, Stefano Sensi har dominerat varje mittfält som kommit i hans väg, förutom Barcelonas. Nicolò Barella lika så. Den unga mittfältsduon har visat att de är mognare än de kanske verkar vid en passkontroll, men har såklart mer att ge.

Inter har blivit mycket bättre på att vinna matcher, hur banalt det än låter. Nio vinster på elva matcher i ligan, en oavgjord och en förlust. Med andra ord ett helt klart godkänt facit, om inte mer. Tabellen berättar dessutom för oss att det finns mycket goda möjligheter att sluta topp två vilket är ett stort steg. I Europa har det varit mycket mer svajigt och man har i stora drag varit ett lag som är bra i första halvleken men inte andra. Inter har nu en tuff uppförsbacke och behöver vinna båda matcherna som återstår för avancemang.

Därför kan man inte sätta ett alltför högt betyg på Antonio Contes första månader. Att leverera i de stora matcherna har inte legat för Inter. Juventus var oss övermäktiga tyvärr medan Barcelona och Dortmund vände och segrade knappt. För mig blir det endast tre av fem i betyg hittills.

About Konrad Grönlund

Missa inte

Inför Parma-Inter

Imorgon ställs Inter inför en minst sagt tuff uppgift. Klubben reser ner till Parma för …